Springsteens album kan gott sammanfatta dem tankar som flödar i mitt huvud. Många är dem; min tid på arbetet går mot sin ända. Högskolan väntar runt hörnet. Semestern skall planeras i detalj. Aja, vi skippar skitsnacket. Bloggen kommer handla i synnerhet om min förkärlek till dem rödsvarta djävlarna ifrån Milano samt allmänt om fotboll. Min stora feta kärlek.
Tankarna är många såhär halvvägs in i VM. Både i positiv och i negativ bemärkelse:
- Vi har fått se en världsnation som inte tog sig vidare från gruppspelet.
- Ett Frankrike som är i obalans (oj, vad snällt sagt) och skämmer ut sig som nation. Hur skall barnen, som har spelarna som idoler, reagera?
- Angående Italiens spelartrupp. I samma stund som dem azurblå vann VM '06 gick bäst bästföredatumet ut på samtliga spelare. Fyra år senare; till 90 procent samma VM trupp. Felet med Italiens tidiga uttåg ur VM kan ni räkna ut med röven.
- Det går inte att göra en lista utan att nämna den bäste genom alla tider: Diego Armando Maradona. Han har motbevisat alla kritiker (inklusive mig) att han är en bra tränare. Förvisso så förfogar han över en trupp av absoluta världsklass. Dock är det inte så lätt som det låter när det finns alfahannar på varje position. Man måste få dem att dras åt samma håll (läs Mourinho).
- Brasilien måste självklart få vara med. Vart tog sambafotbollen vägen Dunga?
- Dem sydamerikanska länderna skall ha cred för sina insatser i VM hittills. Deras bästa facit någonsin. Än är det inte över. Samtidigt som dem europeiska nationerna skall ställa sig i skamvrån och skämmas. Deras sämsta facit någonsin - Bör dock tilläggas att inget europeiskt lag har tidigare vunnit VM utanför Europas gränser.
Detta var en kort lista jag skrev ihop. Fler kommer i framtiden. Mer utvecklade och mer personliga där jag delar med mig mina tankar. Som sagt; mycket fotboll kommer det att bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar